Verksamheten i ett företag kan försvåras eller rentav avbrytas av många olika orsaker, t.ex. till följd av en eldsvåda. Brandskador och ersättningar för dessa har analyserats i hundratals år men vad göra när vd Virtanen aldrig mer kommer till arbetet, produktutvecklingschef Mäkinen ordinerats en lång sjukledighet eller försäljningsdirektör Sundberg går över till konkurrenten?
Analyseringen av personalrisker har inte samma tradition som kartläggningen av rent fysiska risker. I riskanalysen gäller det att beakta många detaljer: företagets livscykel, den ekonomiska situationen, personalens arbetsinsats etc.
Vid kartläggningen av personalriskerna gäller det att samla information från många källor och personer. Kontoret i en mellanstor maskinverkstad ger nödvändigtvis inte svar på alla frågor. Vissa uppgifter kan t.ex. snarare finnas lagrade i de anställdas huvud än i en mapp och vissa företag har aldrig kartlagt personalens kunskapsområden eller ersättarna vid en krissituation.
Många företag börjar fundera över riskerna först när skadan redan är skedd. Upplevelserna kan vara mycket otrevliga, t.ex. dödsfall är en chock för hela personalen. Efter ett arbetsolycksfall är situationen ofta häktisk; arbetet avbryts, de skadade vårdas och olycksplatsen städas upp. Processen kan även bli lång om olycksfallet behandlas i domstol.
Alla är olika
Personalriskerna utgör en helhet. En individuell arbetsinsats kan upphöra eller minska, men trots att insatsen är individuell, påverkar den alltid företagets verksamhet och därmed också resultatet.
– Arbetshälsan och orken, rekryteringen, personalens engagemang samt arbetsskyddet – alla dessa faktorer måste beaktas när man kartlägger företagets personalrisker, säger Seppo Rinta, direktör för Liv-Tapiolas specialisttjänster. Varje företag är olikt, och i ett sm-företag kan också varje enskild anställds arbetsuppgift vara unik. Varje företag måste alltså skräddarsy sin egen lösning till olika personalrisker.
Författare: Leena Brandt
Översättning: Mikael Claesson