TILL MEDIA
16.9.2009
Finländarna har varierande kunskaper om sina låneskyddsförsäkringar. Över 40 procent av dem som har låneskydd vet inte eller kan inte svara på hur svår en skada eller ett men måste vara för att man ska få ersättning från låneskyddsförsäkringen. En femtedel av respondenterna vet inte hur omfattande försäkringsskyddet är vid permitteringar eller arbetslöshet. Detta framgår ur Tapiola Banks prognos om vardagsekonomin. Tapiola tror att Finland ännu har konjunkturbotten framför sig. Den finska ekonomin krymper med 7,2 procent i år och arbetslösheten kan stiga till över 11 procent 2010. På bostadsmarknaden har prisfallet upphört i och med att bostadsaffärerna ökat.
Enkäten som ingår i Tapiolas prognos om vardagsekonomin och som Tapiola låtit Taloustutkimus utföra visar att ca en tredjedel av respondenterna har bostadslån och att även en tredjedel av dessa har låneskyddsförsäkring. Det är mest under 35 år gamla personer med små inkomster och familjer med barn under 13 år som tecknat låneskyddsförsäkring.
– Gruppen är i en livssituation där bostadslånen, inkomsternas tillräcklighet och familjens levnadsstandard kumuleras. Undersökningen visar dock att samma grupp har ett ekonomiskt spelrum som är högst några hundra euro i månaden. En traditionell låneskyddsförsäkring är inte nödvändigtvis det bästa alternativet om den egna och familjens ekonomiska situation plötsligt ändrar, t.ex. på grund av arbetslöshet. Till exempel i vissa låneskyddsförsäkringar upphör arbetslöshetsskyddet och skyddet vid arbetsoförmåga redan efter fem år. Därför är det viktigt att notera att ett bra personförskäringsskydd beaktar ett flertal faktorer varav lånet är bara en faktor. Utgångspunkten bör alltså vara ett helhetsskydd och inte bara ett låneskydd, säger Tapiola Banks vice verkställande direktör Marja Pajulahti.
Av respondenterna säger sig 60-80 procent veta vilka fall låneskyddet täcker t.ex. vid arbetslöshet, permittering eller invaliditet.
– Jag vågar dock påstå att människorna inte i verkligheten har full koll på vad deras låneskydd omfattar. Därför rekommenderar jag alla med låneskydd att kritiskt kontrollera sina skydd, säger Pajulahti.
Finländarna förhåller sig obekymrat till sin ekonomi
Sammanlagt knappt 40 procent av respondenterna svarade att det ekonomiska spelrummet per månad är högst 300 euro. På påståendet att man kan lita på att samhället erbjuder ett tillräckligt ekonomiskt skydd för framtiden svarade sammanlagt 52 procent att de är helt eller delvis av samma åsikt. För två år sedan var motsvarande siffra 45 procent.
– Med beaktande av finanskrisen ter det sig som om finländarna har en mycket obekymrad inställning till sin ekonomi. Enkäten visade dessutom att 12 procent av finländarna tror på en försämrad sysselsättning inom de närmaste åren, dvs. dubbelt fler än i augusti 2008. Jag rekommenderar alla att gå igenom hur hållbar ekonomin är som helhet samt fundera över hur man kan förbereda sig på eventuella förändringar och trygga ekonomin i framtiden, säger Pajulahti.
Konjunkturbotten inte ännu nådd – bruttonationalprodukten minskar 7,2 procent
Ekonomin i de stora industriländerna har börjat återhämta sig men Finland har fortfarande konjunkturbotten framför sig vid årsskiftet. Tapiola förutspår att bruttonationalprodukten i Finland minskar med 7,2 procent i år, dvs. en lika dålig ekonomisk utveckling som under depressionen 1991. Följderna av permitteringar och uppsägningar märks först nästa år och år 2010 är arbetslösheten över 11 procent.
– Vi tror dock att nedgången i totalproduktionen avstannar på vintern och under början av våren och därmed har vi ökat tillväxtprognosen för år 2010 en aning. En av de största riskerna för den ekonomiska tillväxten är dock att allmänheten och beslutsfattarna börjar tro på en snabb ekonomisk återhämtning och att finanspolitiken därmed blir striktare för tidigt. Den ekonomiska stimulanen borde fortsätta ännu och de planerade skattehöjningarna på sommaren 2010 är förhastade, säger Tapiolagruppens chefsekonom Jari Järvinen.
Inflationen i år är -0,5 procent såsom Tapiola förutspått tidigare. Enkäten som ingår i prognosen reflekterar konsumenternas osäkerhet eftersom en knapp fjärdedel av respondenterna upplever att den egna köpkraften minskat under det senaste året. Det är för det mesta små- och medelinkomsttagare som står utanför arbetslivet som känner så. Synen på hur köpkraften kommer att utvecklas är aningen mer pessimistisk än på våren 2009.
Piggare bostadsmarknad stoppade prisfallet
Uppsvingen på bostadsmarknaden under andra kvartalet 2009 har även satt sina spår i prisutvecklingen. Enligt statistikcentralen steg priserna på gamla bostäder 3,9 procent under det andra kvartalet jämfört med det föregående kvartalet. I huvudstagsregionen var ökningen 5,8 procent. I jämförelse med samma tidpunkt för ett år sedan är prisnivån dock betydligt lägre. I övriga Finland sjönk priserna på nya bostäder fortsättningsvis.
– Efter fluktuationen vid årsskiftet utvecklas bostadspriserna nu åter enligt utvecklingen av inkomstnivån och det är sannolikt att denna utveckling fortsätter under den närmaste framtiden. Trots att finansmarknaden återhämtat sig har vi ännu inte fått se alla effekter som recessionen hade på bostadsmarknaden, tror Fastighets-Tapiolas verkställande direktör Vesa Immonen.
Enkäten som ingår i prognosen utfördes av Taloustutkimus per telefon i augusti 2009 under veckorna 32 och 33. Frågorna besvarades av 996 finländare i åldrarna 15-79. Felmarginalen i undersökningen är +/- 3 procentenheter. Tapiola Banks kompletta prognos om vardagsekonomin finns på webbadressen tapiola.fi/arjenkatsaus (på finska). Den ekonomiska prognosen för Finland och bostadsmarknadsprognosen finns på adressen sijoitustalous.fi (på finska).
YTTERLIGARE INFORMATION
Vardagsekonomi:
Marja Pajulahti
vice verkställande direktör
Tapiola Bank
(09) 453 7106
Finlands ekonomi:
Jari Järvinen
chefsekonom
Tapiolagruppen
(09) 453 2049
Bostadsmarknaden:
Vesa Immonen
verkställande direktör
Fastighets-Tapiola Ab
(09) 453 3412
e-post: förnamn.efternamn@tapiola.fi