Tapiola höjer tillväxtprognosen

21 September
Konjunkturprognos

Tapiola Bank förutspår att Finlands ekonomi växer med 4,8 procent i år och 2,8 procent nästa år. Enligt Tapiolas chefsekonom Jari Järvinen växte den finska ekonomin kraftig under början av året. Tapiola Bank höjer tillväxtprognosen eftersom exporten ökat och den ekonomiska utvecklingen i euroområdet varit bättre än väntat.

Prognosrevideringen beror även på att arbetskonflikten inom pappersindustrin bromsade den ekonomiska tillväxten förra året.

Exporten minskar avsevärt nästa år till följd av stagnerande världsekonomi och svagare dollar. På grund av minskad export är den finländska ekonomiska tillväxten mer beroende av den privata konsumtionen.

ECB fortsätter höja räntorna

Enligt konjunkturprognosen fortsätter ECB höja räntorna. Räntehöjningarna har inte ännu väsentligt påverkat den finska bostadsmarknaden eller låntagandet.

– Jag tror dock att den finska ekonomin tål högre räntor. En ökad försiktighet på bostadsmarknaden skulle vara en god nyhet, säger Jari Järvinen.

Risken med räntehöjningar är emellertid att en stor del av konsumenternas inkomster går till amorteringar och räntor när lånen växer.

– I värsta fall kan detta leda till att den privata konsumtionen minskar vilket i sin tur kan påverka den inhemska efterfrågan.

Den största risken för finska ekonomin är situationen i USA

Tapiola Bank estimerar att bruttonationalprodukten i USA ökar med 3 % år 2006 och 2,1 % år 2007. Enligt Järvinen kommer FED troligtvis att höja räntorna trots att tillväxten avtar. Förväntningarna på räntehöjningar stärker dollarn men i slutet av året sjunker dollarns värde när den ekonomiska tillväxten i USA avtar.

Statistiken visar att bostadsmarknaden i USA lugnat ner sig. Enligt Järvinen kan en snabb stagnation på bostadsmarknaden i USA leda till att den världsekonomiska tillväxten avtar kraftigt. Järvinen tror att den största risken för den finska tillväxten fortfarande är att USA:s tillväxt avtar mer än förväntat.

Konjunkturprognosen finns i sin helhet på Tapiolas webbplats www.tapiola.fi/suhdannekatsaus (på finska).

Tapiolas konjunkturprognos 3/2006, prognos gällande 2006-2007

• Den världsekonomiska tillväxten avtog under andra kvartalet och tillväxten förväntas avta ytterligare i slutet av året. Det alltjämt höga oljepriset samt räntehöjningarna i USA, euroområdet och Japan försämrar utsikterna. Realpriset på ett oljefat närmar sig redan priset under den andra oljekrisen.

• Tillväxten jämnas ut mellan olika världsdelar; tillväxten avtar i USA och ökar i euroområdet. En kraftig avmattning av USA:s ekonomiska tillväxt skulle neutralisera eventuella positiva överraskningar inom euroområdet. Med tanke på underskottet i USA:s bytesbalans är en långsammare men jämnare tillväxt lättare att upprätthålla.

• En korrigering av underskottet i USA:s bytesbalans kräver att de stora ekonomierna samarbetar inom valuta- och ekonomipolitiken. I praktiken innebär det att dollarn borde sjunka i förhållande till de andra huvudvalutorna och att styrräntorna stiger mer än väntat i USA och mindre än väntat i andra ekonomier.

• Bostadsmarknaden i USA har lugnat ner sig avsevärt vilket har en negativ inverkan på den privata konsumtionen. I Japan är tillväxten långsammare än tidigare i och med att tyngdpunkten flyttat från export till inhemsk konsumtion. Tillväxten i euroområdet är stark men den utomstående verksamhetsmiljön försämras snabbt och därmed kan tillväxtens hållbarhet ifrågasättas.

• Utsikterna för Finland är fortfarande bra under prognosperioden: ekonomin växer kraftigare än sin tillväxtpotential, inflationen förblir låg och arbetslösheten minskar under sin strukturella nivå. Exporten minskar avsevärt nästa år i och med att den världsekonomiska tillväxten avtar och dollar försvagas. En starkare euro avmattar den finska tillväxten mer en genomsnittet för euroområdet. En 10 procents försvagning av dollarn i jämförelse med huvudvalutorna sänker den finska totalproduktionens tillväxt med i genomsnitt 0,6 procentenheter.

• FED:s räntehöjningar fortsätter. Trots långsammare tillväxt och lugnare bostadsmarknad är FED tvungen att höja räntorna 1-3 gånger under innevarande räntehöjningsperiod. Efterfrågan och kostnaderna förorsakar fortsättningsvis inflationstryck, men även de strukturella problemen förutsätter högre realräntor.

• ECB fortsätter gradvis höja räntorna mot en ”neutral” nivå. Tills vidare har räntehöjningarna inte stramat åt de penningekonomiska omständigheterna och styrräntan är fortfarande realt under balansnivån. Förstärkningen av euron i början av året motsvarar en räntehöjning på 25 baspunkter. Den kraftiga höjningen av långa räntorna i euroområdet är troligtvis över men på kort sikt finns det cykliska behov att höja räntorna. På lång sikt torde strukturella faktorer fortsättningsvis hålla räntorna nere.

• Inflationen i euroområdet och inflationen utan energisektorn närmar sig, och i slutet av året kommer mätarna att visa ca 2 procent. Inflationen beror fortfarande på kostnaderna och det finns inga tecken på en efterfrågerelaterad inflation. ECB bör vara försiktig med räntehöjningar eftersom alltför aggressiva höjningar kan försämra både den externa (starkare euro) och den interna efterfrågan (minskning av konsumtion och investeringar). Dyr euro, ineffektiv användning resurserna och långsam tillväxt även nästa år möjliggör en fortsatt låg räntenivå.

• På grund av underskottet i USA:s bytesbalans finns det ett väsentligt tryck för en svagare dollar. På kort sikt får dollarn stöd av att FED förväntas höja räntorna men mot slutet av året kommer USA:s ekonomiska tillväxt att avta vilket innebär att dollarn återigen börjar försvagas i förhållande till huvudvalutorna.

• Den finska ekonomin tål bra högre räntor än de nuvarande, och en ökad försiktighet på bostadsmarknaden är bra i den aktuella situationen. Tills vidare har högre räntor inte påverkat bostadsmarknaden eller låntagningen. Risken är att hushållen blir alltför skuldsatta och att köpkraften används till återbetalning av bostadslån. Detta kan minska den övriga konsumtionen vilket skulle ha en negativ inverkan på de inhemska företagens verksamhet och sysselsättningen.

• Ur Finlands synvinkel är den största riskfaktorn att USA:s ekonomiska tillväxt försvagas kraftigare än förväntat. Detta skulle inverka negativt på exporten, finansierings- och nyttighetsmarknaden och konfidensindikatorerna. En kraftig avmattning på bostadsmarknaden i USA kan starta ett händelseförlopp som leder till att den världsekonomiska tillväxten avtar kraftigt. Sannolikheten för en recession i den amerikanska ekonomin är 40 %.

• De långsiktiga utsikterna för Finlands ekonomi är fortfarande betydligt sämre än de kortsiktiga. Den åldrande befolkningen, långtidsarbetslösheten, konkurrensen från Fjärran Östern samt den stränga inkomstbeskattningen kräver omedelbara åtgärder.

• För låntagare och sparare innebär den högre räntenivån dyrare lån, men även bättre depositionsräntor. Trots att räntorna stigit kommer de troligtvis att fortfarande vara historiskt sett låga under de närmaste åren. En väsentlig ökning av räntorna förutsätter faktorer som för tillfället inte finns inom synhåll.

• För löntagare och företagare innebär oron om hur hållbar tillväxten är och de högre räntorna en ökad osäkerhet som kan senarelägga konsumtions- och investeringsbeslut.

Tilläggsuppgifter

Bostadsmarknaden:
Vesa Immonen, biträdande direktör, Tapiolagruppen
Tfn (09) 453 3412, förnamn.efternamn@tapiola.fi