19.9.2007
TILL MEDIA
Utsikterna för den finska ekonomin är fortfarande utmärkta och arbetslösheten fortsätter sjunka. Trots den kraftiga tillväxten och de första symptomen på arbetskraftsbrist har inflationen inte väsentligt ökat. Inflationstakten i Finland har hållit sig under medelvärdet på euroområdets konsumentprisindex. Detta framgår av Tapiola Banks nyligen publicerade prognos om vardagsekonomin. Enligt prognosen kommer ECB att fortsätta med räntehöjningar åtminstone upp till 4,25 %.
I och med den instabilitet som på sistone rått på marknaderna har flera finländare börjat överväga räntetak. Enligt Tapiola är räntetak inte nödvändigtvis till låntagarens förmån i den nuvarande konjunktur- och räntesituationen.
– Däremot rekommenderar vi sparande för att skapa beredskap, tillråder Tapiola Banks servicedirektör Marja Pajulahti.
Räntetak kan ersättas med besparingar
Ett räntetak är bra för låntagaren endast i det fall att räntorna ökar ytterst kraftigt och håller sig länge på en hög nivå. Enligt Pajulahti är det egentligen frågan om sannolikhetskalkyl.
– Kunden måste fundera på om räntorna stiger, hur mycket de stiger och hur länge den högre räntenivån varar. Hur sannolikt är det att 12 månaders euribor överstiger 5 % och håller sig där i de följande 10 åren, frågar Pajulahti. Enligt vår uppfattning är det inte särskilt sannolikt.
Särskilt de låntagare som finansierar sitt räntetak med lån borde överväga noga.
– Om räntetaket finansieras med lån är man tvungen att även betala ränta på lånet. Om man vill t.ex. anskaffa ett räntetak på 5 % för ett lån på 150 000 euro för följande 10 år kommer det att kosta ca 3,5 % av lånekapitalet, dvs. ca 5 250 euro. Som lån höjer det månadsposten med ca 37 euro. Detta räntetak ger skydd i tio år men kräver betalning i 20 år. Det slutliga priset blir ca 8 880 euro, kalkylerar Pajulahti.
Pajulahti tillråder kunderna att spara beloppet som reserverats för räntetak och använda det som skydd mot ökade räntekostnader.
– Om kunden sparar 50 euro månatligen uppgår det årliga sparbeloppet till 600 euro. Med det beloppet har kunden skapat beredskap för en ränteökning på ca 0,5 % för ett lån på 150 000 euro. Om räntan inte stiger kan kunden använda sparbeloppet till något annat ändamål.
Nästan hälften tror att samhället erbjuder det nödvändiga pensionsskyddet
Enligt en enkät som Tapiola Bank lät Taloustutkimus utföra sparar 62 % av finländarna för framtiden. Som överraskning kom det fram att trots att det talats mycket om den s.k. första arvtagargenerationen anser endast 2 av 100 finländare att arvet räcker till som beredskap för ålderdom.
– Det kan också anses överraskande att 28 % av finländarna inte på något sätt skapar beredskap för framtiden genom att spara. Dessutom är nästan hälften av finländarna (45 %) av samma eller delvis av samma åsikt om att samhället kommer att förse dem med ett tillräckligt ekonomiskt skydd för framtiden. Till exempel enligt Pensionsskyddscentralens kalkyleringar kommer framtida arbetspensioner att uppgå till ca 40–50 procent av lönen som intjänats under de sista åren i arbetslivet förutsatt att personen jobbar fram till 63–65 års ålder. Människorna måste allvarligt fundera på om detta belopp är tillräckligt för dem.
Enligt Pajulahti visar resultaten tydligt att finländarna ännu inte insett pensionsrealiteterna.
Den yngsta gruppen, dvs. personer vid 15-24 års ålder, sparar som förväntat minst för framtida behov medan andra åldersgrupper sparade alla nästan lika mycket.
– Åldern var inte en avgörande faktor för sparandet, trots att man kunde anta att människorna börjar spara åtminstone i det skede när pensionsåldern närmar sig.
Pajulahti påminner kunderna om att det är viktigt att i ett tidigt skede börja spara för framtida behov.
– Om en person vid 30 års ålder skjuter upp ett månatligt pensionssparande på 100 euro med ett år innebär det på 30 år en förlust på över 10 000 euro när den effektiva räntan på sparbeloppet gett en avkastning på 10 %.
Dessutom uppmanar Pajulahti att fästa uppmärksamhet vid avgifter och arvoden som uppbärs för olika sparformer. En procentenhet uppåt eller neråt kan ha en ytterst stor inverkan på besparingen.
– Om man sparar månatligen kan en skillnad på en procentenhet under 30 år innebära en skillnad på 27 000 euro: med en avkastning på 7 % intjänar kunden 123 000 euro och med 8 % 150 000 euro.
Priserna på hyresbostäder fortsätter att öka medan bostadspriserna jämnas ut
Ökningen i bostadspriserna håller på att avta, berättar Vesa Immonen som är direktör för fastighetsplacering vid Fastighets-Tapiola. Det finns dock inga tecken på en allmän prissänkning i hela landet.
– Priserna på hyresbostäder håller däremot på att öka ytterligare. Om utvecklingen på hyrorna och bostadspriserna fortsätter att differentiera sig ytterligare löner det sig igen att börja överväga bostadsplacerande, berättar Immonen.
Hyrorna kommer att stiga till följd av att bostadsbyggandet avtar.
– Tydligast har minskningen varit i byggandet av rad- och höghus som oftast kommer till hyresbostadsmarknaden. Nya egnahemshus byggs däremot i samma takt som under föregående år, uppskattar Immonen.
BAKGRUNDSINFORMATION:
På uppdrag av Tapiola Bank frågade Taloustutkimus i augusti 2007 per telefon 15–79 år gamla finländares åsikter om vardagsekonomin. Antalet respondenter var totalt 1 006. Undersökningens felmarginal är +/- 3 procentenheter för alla respondenter.
Tapiola Banks prognos om vardagsekonomin finns i sin helhet på Tapiolas webbplats på adressen www.tapiola.fi/arjenkatsaus (på finska).
Tapiola Banks prognos om vardagsekonomin ersätter i år konjunkturprognoserna som tidigare kom ut i mars och september. I fortsättningen publiceras Tapiola Banks konjunkturprognos med samma innehåll som hittills två gånger om året, i juni och december. Prognosen om vardagsekonomin som behandlar de ekonomiska utsikterna ur konsumentens synvinkel ges ut i mars och september.
TAPIOLA BANKS PROGNOS OM VARDAGSEKONOMIN 2/2007, PROGNOS FÖR ÅREN 2007-2008:
Utsikter för Finlands ekonomi:
• Europeiska Centralbanken (ECB) torde fortsätta med räntehöjningarna upp till 4,25 %, varefter inriktningen inom finanspolitiken bestäms utgående från euroområdets ekonomiska utveckling under de två senaste kvartalen.
• Ur ett konjunkturperspektiv är måttliga räntehöjningar av ECB bra för Finlands ekonomi. Hushållens ökade låntagning är nämligen oroväckande även om hushållen verkar klara av att axla skuldbördan tack vare den goda sysselsättningsnivån.
• I jämförelse med Euroområdet är utsikterna för den finska ekonomin utmärkta. Den ekonomiska tillväxten är fortsättningsvis stark och sysselsättningen har under årets första hälft utvecklats positivt. Arbetslösheten fortsätter sjunka och närmar sig sin strukturella nivå och kan till och med gå under den.
• Trots den starka tillväxten och de första symptomen på arbetskraftsbrist har inflationen inte ökat väsentligt. Inflationstakten i Finland är fortsättningsvis under medelvärdet på euroområdets konsumentprisindex, dvs. cirka 1,6 %. Det nationella prisindexet som även inkluderar ändringar i räntor och bostadspriser har dock stigit. Inflationstakten i enlighet med det nationella indexet är i genomsnitt 2,6 % under prognosperioden.
• På kort sikt är de största riskerna för den finska ekonomin fortsättningsvis den osäkra ekonomiska utvecklingen i USA samt nyvärderingen av de globala placeringsriskerna.
• För närvarande stöder den strama inkomstbeskattningen inte tillräckligt drivfjädrarna för ett ökat arbetsutbud. Även om en uppskjutning av skattelättnaderna är konjunkturpolitiskt motiverat borde man ur ett strukturellt perspektiv omedelbart fortsätta med skattelättnaderna, eftersom problemet med den allt äldre arbetskraften blir akut under de närmaste åren och inte först i slutet av valperioden.
Bostadsmarknaden:
• Enligt förhandsuppgifter från Statistikcentralen steg priserna på gamla höghuslägenheter i hela landet med i genomsnitt 1,3 % i april-juni 2007 i jämförelse med det förra kvartalet. I huvudstegsregionen steg priserna med 1,1 % och i övriga Finland med 1,5 %. I jämförelse med året innan steg priserna i hela landet med i genomsnitt 6,3 %.
• Enligt Statistikcentralen var det skuldfria kvadratmeterpriset på gamla höghuslägenheter under årets andra kvartal i genomsnitt 1 963 euro och i huvudstadsregionen 2 971 euro. Skillnaden mellan de högsta och lägsta priserna är stor och priserna varierar mycket även lokalt beroende på läge och skick.
• Enligt Statistikcentralen har bostadsbyggandet åter börjat minska. I januari-juni påbörjades ca 16 000 nya bostadsbyggen vilket är 2 200 bostäder mindre än under motsvarande period året innan. Byggandet av radhus- och höghuslägenheter har minskat mest medan antalet påbörjade egnahemshusbyggen är på samma nivå som året innan.
• Högre räntor och osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen har kommit till uttryck i att ökningen av antalet bostadslån stagnerat. Dyrare aktielägenheter och fastigheter återspeglas i inflationen som steg till 2,4 % i juni. Under året steg konsumentpriserna mest på grund av högre räntor.
• Bostadspriserna stiger inte längre i samma takt som tidigare. Det finns dock inga tecken på en allmän prissänkning i hela landet.
• Bostadshyrorna steg under det andra kvartalet 2007 med i genomsnitt 2,7 % i jämförelse med samma period 2006, variationsvidden var 1,7-5,6 %. Hyrorna på bostäder med fri finansiering steg med i genomsnitt 1,8 % i hela landet och hyrorna på arava-bostäderna med 4,1 %. Den genomsnittliga kvadratmeterhyran för fritt finansierade bostäder var 11,92 euro i huvudstadsregionen och 8,25 euro i övriga landet under andra kvartalet 2007. Skillnaden mellan kvadratmeterhyrorna på arava-bostäder och fritt finansierade bostäder var i genomsnitt 1,26 euro.
• Prisökningen på hyresbostäder avviker från den allmänna prisutvecklingen. Hyrorna förväntas stiga ytterligare.
YTTERLIGARE INFORMATION
Konsumenternas finanser:
Marja Pajulahti, Servicedirektör, Tapiola Bank, Tfn (09) 453 7106, E-post enligt modellen fornamn.efternamn@tapiola.fi
Finsk ekonomi:
Jari Järvinen, Chefsekonom, Tapiolagruppen, Tfn (09) 453 2049, E-post enligt modellen fornamn.efternamn@tapiola.fi
Bostadsmarknad:
Vesa Immonen, Direktör för fastighetsplacering, Fastighets-Tapiola Ab, Tfn (09) 453 3412, E-post enligt modellen fornamn.efternamn@tapiola.fi
Informationstjänster/Rami Saarela