TILL MEDIA 19.3.2009
Över hälften av finländarna planerar sin ekonomi några månader framåt trots att ännu fler tror att sysselsättningen minskar under de närmaste åren. I årets första prognos om vardagsekonomin utredde Tapiola Bank finländarnas tro på ekonomin och beredskap för framtida behov mitt under finanskrisen. Enligt Tapiolas prognos visar Finlands ekonomi minus långt in i 2010 och den ekonomiska tillväxten minskar med 4 % i år. Inflationen sjunker till -0,9 %. Framtiden ser mörk ut på bostadsmarknaden.
Cirka en femtedel av finländarna anser att deras ekonomiska köpkraft inte försvagats under det innevarande året och en större andel än tidigare ansåg att köpkraften förblivit oförändrad. I Tapiolas föregående prognos om vardagsekonomin i augusti 2008 ansåg en tredjedel av respondenterna att deras köpkraft minskat men nu ligger uppskattningarna på samma nivå som för ett år sedan.
Cirka 14 % av respondenterna i enkäten om vardagsekonomin tror dock att deras sysselsättning försämras under de närmaste åren jämfört med 6-7 % i de föregående enkäterna. Trots den osäkra sysselsättningen planerar 57 % av finländarna sin ekonomi högst några månader framåt. Antalet människor som lever en dag eller en månad i sänder har endast minskat något från situationen för ett år sedan. En femtedel av respondenterna säger att de planerar sin ekonomi för ca ett år framåt.
– Utgående från enkäten kan orsaken till detta vara att få har upplevt att köpkraften minskat. Till följd av beskattnings- och lönearrangemang kan de sysselsattas disponibla realinkomster t.o.m. öka i år. Överraskningar kan dock alltid förekomma och det är bra att skapa beredskap för dem genom att planera sin ekonomi på kort och lång sikt, berättar Tapiola Banks vice verkställande direktör Marja Pajulahti.
En tredjedel minskar konsumtionen – tydliga regionala skillnader präglar finländarnas utsikter
En fjärdedel av finländarna meddelar att de inte sparar för framtiden. Antalet har minskat med fem procentenheter på ett år. Nästan 40 % av respondenterna sparar regelbundet. Ungefär var tredje respondent meddelar att de kommer att minska konsumtionen på grund av den ekonomiska situationen. Det första respondenterna avstår från är konkreta anskaffningar såsom kläder (47 %), större hushållsvaror (43 %) och restaurangtjänster (42 %). Av finländarna minskar 45 % antalet utlandsresor.
Svaren visar dock tydliga skillnader mellan olika regioner. Uleåborgarna förhåller sig mest försiktigt till framtiden eftersom en fjärdedel av dem tror att sysselsättningen kommer att minska under de närmaste åren. Klart fler uleåborgarna minskar sin konsumtion (39 %) än invånarna i de andra tillväxtcentra. Åboborna har det högsta förtroendet eftersom en knapp tredjedel uppskattar att deras sysselsättning kommer att förbättras under de närmaste åren. Antalet regelbundna sparare är högst i huvudstadsregionen (46 %) och minst i Tammerfors (30 %). Det vanligaste genomsnittliga sparbeloppet är 51-100 euro i månaden.
Konsumentpriserna vänder neråt, Finlands ekonomiska tillväxt på minus under 2009-2010
Utsikterna för Finlands ekonomi för det innevarande året är de sämsta sedan recessionen på 1990-talet. Tapiola uppskattar att arbetslösheten ökar till 8,5 % år 2009 och till 9,2 % år 2010. Överkapaciteten i produktionen och den minskade efterfrågan har eliminerat inflationstrycket i ekonomin. Den ökande arbetslösheten minskar den privata konsumtionen och eftersom priset på energi och råvaror samtidigt minskar förutser Tapiola att konsumentpriserna vänder neråt. År 2009 är inflationen i genomsnitt -0,9 %.
Tapiola reviderar sin prognos om den ekonomiska tillväxten i Finland och förutspår att BNP minskar 4 % år 2009 (-0,5 % i prognosen 2/08). År 2010 minskar BNP 1,1 % (0,3 %).
– Speciellt stor är nedgången i investeringarna och vi tror att investeringarna börjar öka först i slutet av 2010. Vi förutspår att nedgången i exporten är betydligt kraftigare än nedgången i importen och att nettoexporten inte kommer att ha en positiv inverkan på den nationalekonomiska tillväxten under prognosperioden 2009-2010, säger Tapiolagruppens chefsekonom Jari Järvinen.
Framtiden ser mörk ut på bostadsmarknaden
Den ekonomiska lågkonjunkturen märks tydligt på den finska bostadsmarknaden. Bostadsaffärerna minskade radikalt före årsskiftet och köparna samt de som vill byta bostad är fortsättningsvis mycket försiktiga i väntan på lägre priser. Även om referensräntorna är låga har de höjda marginalerna och den osäkra sysselsättningssituationen bromsat bostadsaffärerna i år. En priskrasch är osannolik men genomsnittspriserna på bostäder kommer sannolikt att sjunka över hela linjen.
– Även utvecklingen av bostadspriserna i relation till inkomstnivån har nått sin topp. Differentieringen av bostadspriserna och utvecklingen av inkomstnivån som började år 2005 är nu bakom oss och den "bostadsprisbubbla” som vissa parter förutspådde har definitivt spräckts, säger verkställande direktör Vesa Immonen vid Fastighets-Tapiola.
Enkäten som ingår i prognosen utfördes av Taloustutkimus som en telefonintervju under veckorna 6-8 i februari. Frågorna besvarades av drygt 2 500 finländare. Felmarginalen i undersökningen är +/- 2 procentenheter. Tapiola Banks kompletta prognos om vardagsekonomin finns på webbadressen www.tapiola.fi/arjenkatsaus (på finska). Den ekonomiska prognosen för Finland och bostadsmarknadsprognosen finns på adressen www.sijoitustalous.fi (på finska).
YTTERLIGARE INFORMATION:
Ekonomisk prognos
Marja Pajulahti
Vice verkställande direktör
Tapiola Bank
(09) 453 7106
Finlands ekonomi
Jari Järvinen
Chefsekonom
Tapiolagruppen
(09) 453 2049
Bostadsmarknaden
Vesa Immonen
Verkställande direktör
Fastighets-Tapiola Ab
(09) 453 3412
e-post: förnamn.efternamn@tapiola.fi
TAPIOLA BANKS PROGNOS OM VARDAGSEKONOMIN 1/2009, PROGNOS FÖR 2009-2010:
Prognos för Finlands ekonomi
- Den kraftiga nedgången i BNP under det sista kvartalet 2008 sänkte ekonomin till en ”utgångsnivå” som är betydligt lägre än utgångsnivån 2008. Tapiola Bank sänker sin tillväxtprognos för Finlands BNP till -4,0 % år 2009 och -1,1 % år 2010.
- Arbetslöshetsnivån stiger efter över tio år av positiv utveckling. Totalt försvinner t.o.m. över 100 000 arbetsplatser och då särskilt inom exportindustrin och byggnadsbranschen.
- Överkapaciteten i produktionen och den minskade efterfrågan har eliminerat inflationstrycket i ekonomin. Den kraftiga nedgången i energi- och råvarupriser sänker de årliga förändringssiffrorna för konsumentpriserna och då speciellt mot slutet av år 2009. Tapiola tror att inflationen sjunker till i genomsnitt -0,9 % år 2009.
- Den europeiska centralbanken ECB sänker räntan ännu två gånger varvid även de korta euriborräntorna sjunker till en rekordlåg nivå; ca 1 %. På lång sikt normaliseras den nuvarande rekordlåga räntenivån. En explosionsartad höjning av räntorna är inte att vänta.
De nuvarande aktiepriserna är fortsättningsvis höga i proportion till de realekonomiska utsikterna och riskerna.
Bostadsmarknaden
- Under det sista kvartalet år 2008 minskade antalet bostadsaffärer med ca 40 % i jämförelse med året innan.
- De höjda marginalerna och den osäkra sysselsättningssituationen har bromsat bostadsmarknaden. Bottennoteringen kan ännu ligga framför oss och återhämtningen kommer att ta längre vad man tidigare uppskattat.
- Bostadspriserna och inkomstnivån är åter på samma nivå och den förväntade bostadsprisbubblan har spruckit. Under det sista kvartalet 2008 sjönk priserna på gamla bostäder i Finland med i genomsnitt 4 % i hela landet och 4,3 % i huvudstadsregionen. I Helsingfors sjönk priserna 3,8 %, i Vanda 5,2 % och i Esbo samt Grankulla 6,2 %. Minst sjönk priserna i Jyväskylä där nedgången var 1,7 %.
- Priserna på nya hög- och radhusbostäder steg 3 % i hela landet under oktober-december 2008 i jämförelse med kvartalet innan.
- Bostadens skick och läge har en signifikant inverkan på priserna även under recession och priserna kan variera stort mellan olika stadsdelar.
- Fällan med två bostäder bör undvikas när priserna sjunker. Det lönar sig att säkerställa priset på den nuvarande bostaden före man köper en ny bostad.
- Hyrorna steg i genomsnitt med 3,4 % år 2008 i jämförelse med året innan. Hyrorna på små bostäder stiger fortfarande medan hyrorna på stora bostäder möjligtvis sjunker (Raklis hyresbostadsbarometer). Förutsättningarna att producera hyresbostäder förbättras bl.a. till följd av lägre produktions-, tomt- och finansieringskostnader samt statens stimulansåtgärder.