PRESSMEDDELANDE 16.9.2010
Över hälften av finländarna önskar att bankerna och försäkringsbolagen skulle berätta om sina tjänster och produkter på ett tydligare sätt än hittills. Dessutom säger över hälften av finländarna att de erbjudits bank- och försäkringstjänster vars innehåll inte förklarats på ett tillräckligt begripligt sätt. Detta framgår ur Tapiola Banks enkät som ingår i prognosen om vardagsekonomin. Enligt enkäten uppskattar finländarna att den personliga köpkraften ökat sedan våren men att privathushållens ekonomiska svängrum inte blivit större under de tolv senaste månaderna.
Knappt en tredjedel av respondenterna uppskattar att det är lättast att jämföra bankernas dagliga tjänster samt spar- och placeringsprodukter utgående från kostnaderna. Rentav en fjärdedel av respondenterna ansåg att produkterna inte alls kan jämföras. En fjärdedel av respondenterna kunde inte svara på frågan. Tapiola Banks vice verkställande direktör Marja Pajulahti poängterar att finansbranschen ska ta responsen på allvar och fästa uppmärksamhet vid att produkterna och tjänsterna görs lättbegripligare.
– I sin roll som konsumenter måste kunderna vara krävande men det är även i tjänsteleverantörernas intresse att använda klarspråk. Det verkar även som om kunderna tycker att det är lätt att jämföra väl produktifierade tjänster med bekanta namn. Enligt enkäten är räntetaket en produkt som går lätt att jämföra. Det var något överraskande att blandfonder upplevs som den svåraste produkten att jämföra. Om produktnamnet liknar krångligt fackspråk kan kunden tycka att även enkla produkter är svåra att jämföra, säger Pajulahti.
Räntan och marginalen på bostadslånet ansågs vara tämligen lätt jämförbara medan spar- och placeringsprodukter, såsom fonder, masslån, sparlivförsäkringar och låneskyddsförsäkringar upplevs som svåra att jämföra.
– Spar- och placeringsprodukter som upplevdes som komplexa erbjuds ofta just i samband med bostadslån. Konsumenterna borde inte låta sig luras av en låg marginal och kräva försäljaren att även förklara innehållet i andra tjänster och hur priset fastställs, påpekar Pajulahti.
Konsumenterna har högt förtroende men det ekonomiska svängrummet har inte ökat
En femtedel av finländarna uppskattar att den personliga köpkraften ökat under de tolv senaste månaderna. Ett tecken på konsumenternas förtroende på sin ekonomi är att nästan en femtedel av respondenterna överväger bostadsköp eller -byte. I våras övervägde bara 12 procent av respondenterna bostadsköp.
Det personliga ekonomiska svängrummet har dock inte ökat jämfört med samma tidpunkt ifjol. Sammanlagt 37 procent av respondenterna har högst 300 euro extra pengar att använda per månad. Var tionde respondent har endast upp till 100 euro reservtillgångar. Totalt 70 procent av respondenterna följer noggrant eller sporadiskt med hur mycket pengar det går månatligen till boende, mat eller hobbyer.
– När man tittar på hushållens ekonomiska svängrum borde finländarna vara försiktiga med bostadslån. Att man vant sig vid den historiskt sett låga räntenivån kan leda till att man tecknar för stora lån. Man måste skapa beredskap för högre räntor. Dessutom borde högst 40 procent av de månatliga nettoinkomsterna gå till amorteringar och räntor, säger Marja Pajulahti.
Utsikterna för Finlands ekonomi förbättrades under sommaren
I april-juni var tillväxten i Finlands ekonomi den kraftigaste i euroländerna och uppgick till 3,1 procent jämfört med årets första kvartal. Finland var ett av de sista länderna att hitta tillväxtspåret.
I bakgrunden finns en stark tillväxt i exporten vilket särskilt beror på den starka utvecklingen på Finlands viktigaste exportmarknad, de växande marknaderna. Dessutom förbättrades Finlands priskonkurrenskraft tack vare den svagare euron.
– I sin helhet kommer det innevarande året att vara bättre än förväntat men de egentliga utmaningarna ligger i den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren. De statistiska uppgifterna som nyligen publicerats tyder på att den världsekonomiska tillväxten håller åter på att avta med USA i spetsen vilket nästa år även bromsar utvecklingen i euroområdet och Finland, säger Tapiolagruppens chefsekonom Jari Järvinen.
Enligt Tapiolas uppskattning minskar arbetslösheten långsamt i Finland. Inflationen ökar något men är fortfarande måttlig. Enligt Järvinen hänför sig de största riskerna för Finlands ekonomi nu till överskuldsatta centrala industriländer och den stramare finanspolitiken. Finlands ekonomi har dock möjligheter till framgång om tillväxten fortsätter på växande marknader och om centralbankerna på ett effektivt sätt kan reglera den totala efterfrågan med exceptionella åtgärder ifall ekonomierna åter vänder neråt. Köp av statslån och centralbankirernas kommentarer om att den låga räntenivån fortsätter länge nämns ofta som exempel på kvantitativ stimulans och exceptionella åtgärder.
Bostadspriserna fortsätter stiga i Finland
Den låga räntenivån, konsumenternas ökade förtroende samt högre ekonomiska förväntningar har ökat bostadshandeln under årets första hälft. I april-juni steg priserna på gamla bostäder i huvudstadsregionen t.o.m. 13,6 procent jämfört med samma period i fjol. I övriga Finland var samma siffra 7,0 procent.
– Bostadspriserna har stigit överraskande kraftigt, säger Vesa Immonen som är verkställande direktör vid Fastighets-Tapiola.
– De finländska hushållens skuldsättningsgrad nådde nytt rekord i slutet av 2009. I förhållande till disponibla inkomster har vår skuldsättningsgrad redan överstigit 110 procent. I Sverige är den motsvarande siffran över 150 procent och i Norge över 200 procent. Trots att vår situation är förhållandevis rätt bra ska bostadslånen proportioneras noggrant utgående från kundens förmåga att sköta sitt bostadslån.
– Många ekonomiska faktorer stöder en måttlig utveckling av bostadspriserna. Efterfrågan och utbudet på bostäder är ställvis i obalans. Nyproduktionen har inte kommit i kapp den ökade efterfrågan. Dessutom rör sig handeln med gamla bostäder vanligtvis om köp av flera lägenheter där affärerna görs med tämligen höga priser. Dessa faktorer stöder en kraftigare prisökning på kort sikt. Risken för överhettning på bostadsmarknaden ökar särskilt i huvudstadsregionen, säger Immonen.
Enkäten som ingår i prognosen utfördes av Taloustutkimus som Internetpanel i augusti 2010 under vecka 33. Frågorna besvarades av 1 041 finländare i åldrarna 15-79. Medlemmarna i Internetpanelen hade rekryterats i samband med omnibusundersökningar samt telefon- och brevkampanjer. Man kunde inte anmäla sig fritt till panelen. Felmarginalen i undersökningen är +/- 2,67 procentenheter. Tapiola Banks kompletta prognos om vardagsekonomin finns på webbadressen tapiola.fi/arjenkatsaus och sijoitustalous.fi (på finska).
YTTERLIGARE INFORMATION:
Vardagsekonomi:
Marja Pajulahti, vice verkställande direktör
Tapiola Bank
(09) 453 7106
Finlands ekonomi:
Jari Järvinen, chefsekonom
Tapiolagruppen
(09) 453 2049
Bostadsmarknaden:
Vesa Immonen, verkställande direktör
Fastighets-Tapiola Ab
(09) 453 3412
e-post: förnamn.efternamn@tapiola.fi