I år accelererar inflationen i Finland men konjunktursnedgången kommer att minska inflationen genomsnittligen till 2,3 procent år 2009.

- Den accelererande inflationen beror på att priset på energi, råvaror och mat stigit i hela världen. Det beror inte på efterfrågan i Finland och är därmed inte ett tecken på överhettning av ekonomin, kommenterar Järvinen.

Tillväxten i världsekonomin avtar markant under granskningsperioden och kommer att vara långsam under flera kommande år. Den största enstaka risken hänför sig till USA vars privata konsumtion och investeringar under senaste åren utgjort ca en tredjedel av tillväxten i världsekonomin. Om USA hamnar i en konsumentdriven recession kommer det att inverka negativt på exporten, finansierings- och nyttighetsmarknaden samt diverse konfidensindikatorer överallt i världen.

Centralbankerna håller den nuvarande nivån i sina räntebeslut

Den globalt ökande inflationen beror delvis på oljeprisbubblan. Enligt Tapiola Banks uppskattning kommer prisbubblan sannolikt att spricka inom två år och priset kan halveras från det nuvarande.

Att inflationen accelererar och tillväxten avtar samtidigt är en svår kombination för centralbankerna. Den europeiska centralbanken ECB och USA:s centralbank FED kommer tills vidare att hålla de nuvarande nivåerna i sina räntebeslut.

- ECB har inget behov att höja räntan eftersom kort- och långräntorna som stigit på sistone och den starkare euron redan motsvarar tre ränthöjningar på 0,25 procentenheter. Marknaderna har således höjt räntorna för ECB, motiverar Järvinen. De försämrade utsikterna, FED:s tidigare sänkningar, den starkare euron och den penningekonomiska stramheten i euroområdet tvingar ECB eventuellt till räntesänkningar redan i slutet av året.

Situationen är svår för placerare eftersom korträntorna i euroområdet är höga.

- Aktierna ser ut vara billiga men i förhållande till riskerna är de dyra. Placeraren har i dagens läge skäl att vara försiktig, poängterar Järvinen.

Allt högre bokostnader i Finland

De inhemska konsumentpriserna har ökat mest på grund av bokostnaderna. Bokostnaderna kommer att öka markant även i fortsättningen och förvaltningskostnaderna för bostadslån kommer att stiga. De högre kostnaderna innebär även högre hyror. Bostadspriserna förväntas inte sjunka.

- Bostadshandeln ser inte ut att avta väsentligt och genomsnittsnivån för bostadspriserna förväntas inte ändras markant trots att försäljningstiderna blivit längre. Bostäderna som prissatts korrekt går åt, säger direktör för fastighetsplacering Vesa Immonen vid Fastighets-Tapiola.

Tapiola Banks kompletta konjunkturprognos finns tillgänglig i Tapiolas nya elektroniska kundtidning under adressen www.sijoitustalous.fi (på finska). Tapiolas följande konjunkturprognos publiceras i december 2008.

Tapiola Banks konjunkturprognos I/2008, prognos gällande 2008-2009

• Tillväxten i världsekonomin avtog under årets första hälft och den förväntas avta även under årets senare hälft. Den svaga bostadsmarknaden i USA, kreditkrisen och det höga oljepriset försämrar utsikterna. Däremot har tillväxten i de växande ekonomierna fortsatt relativt kraftigt vilket fungerar som en effektiv motkraft till avmattningen i industriländerna.

• Tillväxten i världsekonomin håller på att differentieras allt tydligare mellan industriländerna och de växande ekonomierna. De växande ekonomierna är dock inte immuna mot västerländska kriser i efterfrågan. Om USA:s ekonomi drabbas av recession bromsar detta även tillväxten i de växande ekonomierna trots att de blivit starkare under de senaste åren.

• Bostadspriserna har fortsatt sjunka i USA vilket har en negativ inverkan på den privata konsumtionen. I Japan håller tillväxten åter på att accelerera i och med att tyngdpunkten flyttat från export till inhemsk konsumtion. Tillväxten i euroområdet har varit stark men den utomstående verksamhetsmiljön försämras snabbt och därmed kan tillväxtens hållbarhet ifrågasättas.

• Konjunkturutsikterna för den finska ekonomin följer den allmänt avtagande ekonomin i industriländerna. För tillfället ser den finska ekonomitillväxten ut att reagera mindre på de försvagade världsekonomiska konjunkturerna än ekonomierna i euroområdet i genomsnitt men risken för kraftigt avtagande tillväxt har ökar väsentligt.

• FED är nära på att nå slutet av cykeln för räntesänkningar. Den svaga bostadsmarknaden har en omfattande inverkan på hela amerikanska ekonomin, och vanligtvis har minskad bostadsförmögenhet medfört allvarliga problem i realekonomin. En långsammare tillväxt bromsar dock inte automatiskt inflationen eftersom globaliseringen har ändrat inflationsdynamiken. Detta innebär att tillväxten kan avta utan att påverka inflationen. Risken är att FED kan skapa ett inflationsproblem på medellång sikt när den sköter kortsiktiga problem.

• ECB förbereder sig för räntesänkningar mot slutet av året. Ökningen av korträntorna som bostadskreditkrisen och den accelererande inflationen utlöste har tillsammans med den starkare euron väsentligt stramat åt de penningekonomiska omständigheterna i euroområdet, och penningekonomin har i sin helhet betydligt bromsat tillväxten. De försämrade ekonomiska utsikterna förutsätter lättare penningekonomiska omständigheter vilket gör att ECB är tvungen att sänka styrräntan till 3,25 – 3,75 procent. Räntesänkningar hämtar inte nödvändigtvis räntorna ner eller försätter euron i en sämre situation men de tyglar euron och räntestigningarna.

• På grund av konjunkturrelaterade och strukturella orsaker finns det fortfarande tryck för en svagare dollar. Ett stort sammanbrott finns dock inte inom synhåll eftersom finansiärerna av den skuldbaserade tillväxten drar nytta av att dollarn försvagas på ett behärskat sätt. FED:s räntesänkningar, långsammare tillväxt och ränteskillnad fördjupar dollarns kräftgång fram till att ECB inleder sina räntesänkningar.

• Oljepriset har blivit en bubbla. Sannolikt kommer prisbubblan att spricka inom kommande två år, och oljepriset kan snabbt halveras från den nuvarande nivån. På lång sikt finns det fortfarande väsentligt tryck för ett högre oljepris.

• Kreditkrisen tillsammans med den högre inflationen kommer för en tid att hålla penningmarknadsräntorna exceptionellt höga i förhållande till centralbankernas styrräntor. Eftersom penningmarknadsräntorna i allmänhet används som referensräntor i Finland innebär ökade finansieringskostnader att investeringsmöjligheterna minskar för hushåll och företag med bra kreditvärdighet. Ökade ränteutgifter syns redan nu på bostadsmarknaden som längre försäljningstider, ökat antal osålda bostäder och en långsammare tillväxt i antalet bostadslån.

• På kort sikt kommer ökningen i energi-, livsmedels- och bostadspriserna samt tillväxten i produktiviteten överstiga löneförhöjningarna och accelerera inflationen. Inflationstrycket kommer att lätta i fortsättningen till följd av den lugnare bostadsmarknaden, ECB:s eventuella räntesänkningar och av att extraordinarie riskpremier utlösts från penningmarknadsräntorna. Den viktigaste risken med tanke på inflationsutvecklingen ligger i hur stor inverkan den kraftiga ökningen i energi- och matpriserna på sista tiden samt de dyra löneuppgörelserna har på framtida inflationsförväntningar.

• Den ökande inflationen minskar hushållens köpkraft även i Finland. Samtidigt försvagas både företagens och hushållens investeringsmöjligheter på grund av de ökade finansieringskostnaderna. De kraftigt ökande referensräntorna börjar redan synas som betydligt avtagen tillväxt i hushållens kreditbestånd. På företagssektorn minskar vinstmarginalerna på grund av att efterfrågan blivit svagare samtidigt som löne- och råvarukostnaderna ökat.

• Ur Finlands synvinkel är den största riskfaktorn fortfarande att USA:s ekonomiska tillväxt försvagas kraftigare än förväntat. Detta skulle inverka negativt på exporten, finansierings- och nyttighetsmarknaden och konfidensindikatorerna.

• De långsiktiga utsikterna för Finlands ekonomi är fortfarande betydligt sämre än de kortsiktiga. Den åldrande befolkningen, långtidsarbetslösheten, konkurrensen från Fjärran Östern samt den stränga inkomstbeskattningen kräver omedelbara åtgärder.

• För löntagare och företagare innebär oron om hur hållbar tillväxten är och de högre räntorna en osäkerhet som kan senarelägga konsumtions- och investeringsbeslut.

• Tapiolas följande konjunkturprognos publiceras i december 2008.

Ytterligare information

Konjunkturprognos:

Jari Järvinen, chefsekonom, Tapiolagruppen, tel. (09) 453 2049, förnamn.efternamn@tapiola.fi

Bostads- och fastighetsmarknaden:

Vesa Immonen, direktör för fastighetsplacering, Fastighets-Tapiola Ab, tel. (09) 453 3412, förnamn.efternamn@tapiola.fi