TILL MEDIA
15.6.2010
Finlands bruttonationalprodukt fortsatte att minska under början av året. I och med att tillväxtsiffrorna även för föregående kvartal slutade på minus har Finlands ekonomi på ett tekniskt sätt åter hamnat in i en recession. Tapiola Bank sänker sin tillväxtprognos för den finska ekonomin år 2010 till 0,0 procent (1,0 %). Hela euroområdet lider av skuldkrisen och är för tillfället den svagaste länken i världsekonomin. Den europeiska skuldkrisen utgör även det största hotet mot Finlands ekonomi. I Finland har dock sysselsättningen varit bättre än förväntat. Tapiola uppskattar att arbetslöshetsnivån år 2010 är 9,5 procent (10,5 %).
Tapiola Bank sänker sin prognos om utvecklingen av Finlands BNP till följd av redovisningsresultaten som varit svagare än förväntat under årets första hälft samt de sämre utsikterna för världsekonomin. Den största enstaka orsaken till en mer pessimistisk synpunkt är de försämrade utsikterna för nettoexporten. På kvartalsnivå minskade exporten t.o.m. 11 procent. Till detta bidrog till exempel hamnstrejken i våras.
– Efterfrågan på finländska produkter är fortfarande dålig. Eftersom den svagare euron stöder Finlands konkurrenskraft vid export utanför euroområdet finns det potential för avsevärd tillväxt i efterfrågan på finska produkter. Man bör dock notera att även scenariot med nolltillväxt kräver en klart positiv tillväxt i ekonomin mot slutet av året, säger Tapiolagruppens chefsekonom Jari Järvinen.
Tapiola sänker tillväxtprognosen för år 2011 med 0,5 procentenheter till 1,0 procent.
Den europeiska skuldkrisen hotar Finlands ekonomi
Tillväxten i industriländerna fortsatte under årets första hälft men prognostiserande indikatorer tyder på att tillväxten kommer att avta. Året 2011 ser ut att bli sämre än det innevarande året. Utsikterna har försämrats på grund av allt stramare finanspolitiska åtgärder vars syfte är att begränsa skuldsättningen samt stabilisera ekonomierna. Om åtstramningsåtgärderna vidtas för tidigt kan detta leda till minskad skatteinkomst och ökat underskott. Även utsikterna för tillväxtekonomierna har blivit sämre.
Ur Finlands synvinkel hänför sig den största risken till den europeiska skuldkrisen och hur den kan hanteras. Jämfört med euroområdet är situationen för Finlands offentliga ekonomi relativt bra men en dålig ekonomisk utveckling skulle påverka oss via exporten, finansierings- och nyttighetsmarknaden och konfidensindikatorerna.
– Särskild uppmärksamhet ska fästas vid Finlands ekonomiska konkurrenskraft. Inom de närmaste åren kommer konkurrensen om nya beställningar att vara ytterst tuff på den globala marknaden. Samtidigt måste kostnadsökning tyglas.
Sysselsättningen i Finland har varit bättre än förväntat och Tapiola uppskattar att arbetslöshetsnivån år 2010 är 9,5 procent (10,5 %). Å andra sidan förväntar man sig att arbetslösheten kommer att nå sin kulmen först år 2011.
Räntenivån förblir låg – euron torde bli ännu billigare
USA:s centralbank FED och Europeiska Centralbanken ECB fortsätter med sin nuvarande räntepolitik. Till följd av skuldkrisen har ECB varit tvungen att återigen vidta exceptionella åtgärder såsom köp av statslån. För att förebygga risken för en ny svacka och sänkande priser måste ECB dessutom hålla styrräntan på en låg nivå fram till slutet av 2011.
– Euroområdet är för tillfället den svagaste länken i världsekonomin och skuldkrisen hotar att föra euroområdet in i en ny recession med rejält sjunkande priser. Euron fortsätter att tappa mark mot andra huvudvalutor trots att euron fortfarande är överskattad gentemot dollarn. Återställandet av priskonkurrenskraften skulle kräva en underskattad valutakurs, berättar Järvinen.
För att den monetära unionen kan hållas ihop krävs förutom en svagare euro även tillväxt i den internationella ekonomin, stimulerande finanspolitik av Tyskland och de övriga centrala staterna, en mer stimulerande penningpolitik än hittills av ECB och allt aktivare finanspolitisk koordination mellan Europeiska kommissionen och EU-medlemsstaterna.
För de som har bostadslån förblir räntorna på en låg nivå. Under dessa omständigheter lönar det sig inte att gardera sig mot högre räntor med t.ex. räntetak. Däremot kan man skapa beredskap för högre räntor genom att spara. Enligt Tapiolas uppskattning borde räntorna under de närmaste åren stiga kraftigt till en betydligt högre nivå än den nuvarande och hållas där länge för att räntetak ska vara lönsamt.
Upphettad bostadsmarknad i huvudstadsregionen under början av året
I Europa har bostadspriserna inte svängt uppåt efter nedgången som började ifjol. Prisökningen som på sistone uppkommit i Finland är exceptionellt i denna världsdel. I huvudstadsregionen steg priserna på gamla bostäder t.o.m. 15,7 procent från förra året, och i övriga Finland var samma siffra 7,7 procent. I detta samband bör man notera att vid samma tidpunkt år 2009 var priserna på väg neråt.
– Den exceptionellt låga räntenivån ökar efterfrågan på och handeln med bostäder. Eftersom nyproduktionen av fritt finansierade bostäder minskade kraftigt under recessionen är utbudet på nya bostäder fortfarande litet i förhållande till efterfrågan. Särskilt i huvudstadsregionen fortsätter priserna att stiga, uppskattar Vesa Immonen som är verkställande direktör vid Fastighets-Tapiola.
En förklaring till skillnaden mellan Finland och övriga Europa är den finländska praxisen att binda bolånen nästan undantagslöst till en kort referensränta.
– Den nuvarande exceptionella prisutvecklingen skulle sannolikt inte ha hänt i Finland om bostadslånen bands huvudsakligen till långa räntor som löper längre än 5 år. På lång sikt kommer räntenivån i euroområdet stiga från den nuvarande nivån. I Finland är det nästan enbart hushåll som får ta risken för ökade räntor. I Europa är det däremot oftast finansinstitut som bär denna risk. Därför ska en ansvarsfull långivare informera sina kunder om hur risken bildas och hur man kan skapa beredskap.
Tapiola Banks kompletta konjunkturprognos finns tillgänglig i Tapiolas webbtidning för placerarkunder under adressen www.sijoitustalous.fi (på finska). Tapiolas följande konjunkturprognos publiceras i december 2010.
Klicka här om du vill läsa en version som innehåller tabeller och en sammanfattning (pdf).
YTTERLIGARE INFORMATION:
Konjunkturprognos:
Jari Järvinen
Chefsekonom, Tapiolagruppen
(09) 453 2049
Harri Lauslahti
Verkställande direktör, Tapiola Bank
(09) 453 7100
Bostads- och fastighetsmarknaden:
Vesa Immonen
Verkställande direktör, Fastighets-Tapiola
(09) 453 3412
E-post: förnamn.efternamn@tapiola.fi