TILL MEDIA
Publiceras 15.12.2011 kl. 9.00
Tapiola sänker tillväxtprognosen för Finlands ekonomi 2012 till -1,5 procent (1,0 %, prognos i september 2011). Arbetslösheten ökar nästa år till 8,5 procent. De osäkra utsikterna på arbetsmarknaden är den största riskfaktorn för konsumenter. Enligt Tapiolas uppskattning har sannolikheten för att euroområdet splittras ökat till 30-35 procent. Räddningen av euron innebär oundvikligen minskad makt över den nationella budgetpolitiken. De största riskerna för den internationella ekonomin är att den europeiska valutaunionen splittras, en ny svacka drabbar USA:s ekonomi samt att den kinesiska bostadsbubblan spricker.
De centrala industriländerna hamnar i recession med euroområdet i spetsen. Den allt djupare skuldkrisen i Europa och spridningen av den hotar även USA:s ekonomi. Om bubblan på den kinesiska bostadsmarknaden spricker förlamas byggbranschen vilket avsevärt skulle påverka globala råvarumarknader och råvaruproducenternas tillväxtutsikter.
OECD:s prognostiserande konjunkturindikator som beskriver Finlands ekonomi sjunker nu t.o.m. snabbare än på hösten 2008.
– De största riskerna för Finlands ekonomi är kopplade till export, finansierings- och nyttighetsmarknader och sämre konfidensindikatorer. Tapiola har sänkt sin tillväxtprognos kraftigt medan den allmänna uppskattningen är att tillväxten blir positiv år 2012. Minskningen i bruttonationalprodukten tyglas denna gång av att företag inte har stora lager som efter en snabb tömning skulle leda till kraftiga produktionsinskränkningar. Å andra sidan är stimulansåtgärder inte möjliga i statsekonomin utan budgetpolitiken måste sannolikt stramas åt samtidigt som den privata efterfrågan minskar, säger Tapiolagruppens chefsekonom Jari Järvinen, biträdande direktör vid Tapiola Kapitalförvaltning.
År 2012 ökar Finlands statsskuld med nästan 10 procent. Om bruttonationalprodukten minskar samtidigt försvagas förhållandet mellan Finlands statsskuld och BNP ytterst snabbt. I Finland har konsumenternas förtroende för sin personliga ekonomi rasat efter sommaren. Ramavtalet för arbetsmarknaden samt den sjunkande inflationen ser ut att bidra till att de reala förvärvsinkomsterna ökar nästa år.
Dålig utveckling på arbetsmarknaden minskar ekonomisk tillväxt på lång sikt
Tapiola uppskattar att arbetslösheten ökar till 8,5 % år 2012 och till 9,0 % år 2013. Om den globala investeringsefterfrågan förblir liten eller t.o.m. minskar åter till följd av den europeiska skuldkrisen, kan behovet att minska industriella arbetsplatser avsevärt öka i Finland. Enligt Tapiola kunde en ny recession troligtvis inte längre hanteras med hjälp av permitteringar utan arbetslösheten skulle öka kraftigt.
Inom de närmaste åren belastas Finlands ekonomi även av kraftig minskning i antalet personer i arbetsför ålder.
– Om sysselsättningen inte avsevärt kan höjas och om utvecklingen av produktiviteten i den offentliga sektorn och servicebranschen inte väsentligt förbättras, är det möjligt att Finlands tillväxt på lång sikt blir vid 1,5 procent, berättar Järvinen.
– Ekonomiska cykler har blivit kortare och ekonomiska grundfaktorer mer instabila. I praktiken innebär detta att man går in i en ny recession med hög arbetslöshet. Detta ställer nya utmaningar för finanspolitiken eftersom stimulansmöjligheterna är begränsade i den rådande situationen.
ECB tvungen att sänka räntor och köpa mer statsobligationer i problemländer
Enligt Tapiola kräver räddningen av eurosystemet att den ekonomiska integrationen avsevärt fördjupas på bekostnad av makt över den nationella budgetpolitiken, men det är politiskt sett svårt att fatta beslut om detta i en snabb tidtabell.
– Europeiska centralbankens (ECB) politik fokuserar på att hantera den akuta fasen i skuldkrisen. Målen som avser inflation och penningmängder står nu i bakgrunden. Vi uppskattar att ECB är tvungen att sänka styrräntan till en nivå nära noll och att banken till slut torde köpa avsevärt mer statsobligationer i problemländerna. ECB har därmed en avgörande roll i att lösa skuldkrisen, kommenterar Järvinen.
Enligt Tapiola förblir räntenivån så pass låg att t.ex. räntetak som kan kopplas till bostadslån inte är en lönsam produkt för kunden. Räntetaket vore lönsamt endast i det fall att räntorna skulle stiga kraftigt och hållas länge på en hög nivå. Det är dock osannolikt att räntorna stiger kraftigt under prognosperioden.
Riskfria ränteintäkter finns inte längre tillgängliga för placerare. I Tapiolas allokeringsrekommendation hålls övervikt i kontanta medel, dvs. bankkonton, korta tidsbegränsade insättningar och penningmarknadsplaceringar. Det finns även skäl att överväga gradvis ökning av aktierisken.
Bostadsaffärer övervägs längre än tidigare
Försäljningstiderna för bostäder har under hösten blivit längre även i stora tillväxtcentra. I tillväxtcentra märktes detta särskilt som långsammare försäljning av nya bostäder och exklusiva lägenheter. Priserna på nya bostäder vände något nedåt i både huvudstadsregionen och övriga Finland. Enligt uppgifterna från Statistikcentralen sjönk även priserna på gamla höghus- och radhuslägenheter en aning i hela landet. I huvudstagsregionen var nedgången i oktober 0,3 procent och i övriga Finland 0,5 procent. Jämfört med samma tidpunkt ifjol har priserna dock ännu stigit med 1,6 procent i hela landet.
– Utsikten att referensräntorna på bostadslån förblir låga även inom den närmaste framtiden stöder bostadsmarknaden. Även den resonliga löneuppgörelse som ökar köpkraften och stabiliserar ekonomin kommer att stöda bostadsmarknaden på lång sikt. Den eventuella recessionen påverkar bostadsmarknaden särskilt i de regioner som har ett utflyttningsöverskott, och där kan bostadspriserna sjunka, konstaterar Fastighets-Tapiolas verkställande direktör Vesa Immonen.
Efter recessionen år 2009 har byggkostnaderna ständigt stigit i nästan två år. I oktober ökade byggkostnaderna med 2,4 procent jämfört med samma period året innan. Kostnaderna inom anläggningsbranschen steg rentav med 7,1 procent från i fjol.
De stigande byggkostnaderna medför att produktionskedjan måste anpassa sina priser och täckningsbidragen kan minska eftersom de högre kostnaderna inte kan överföras fullständigt till bostadspriserna under en recession.
YTTERLIGARE INFORMATION:
Konjunkturprognos:
Jari Järvinen Chefsekonom,
Tapiolagruppen
040 5639 761
Bostads- och fastighetsmarknad:
Vesa Immonen Verkställande direktör,
Fastighets-Tapiola
040 5322 808
E-post: förnamn.efternamn@tapiola.fiförnamn
Läs hela pressmeddelandet inklusive tabeller och sammanfattning här (pdf).
Tapiola Banks kompletta konjunkturprognos finns tillgänglig i Tapiolas webbtidning för placerarkunder under adressen www.sijoitustalous.fi (på finska).