Finländarnas förtroende för det ekonomiska skydd som samhället erbjuder har rasat. I enkäten som Tapiola lät utföra ställdes påståendet att samhället erbjuder tillräckligt ekonomiskt skydd för framtiden. Sammanlagt 26 procent av respondenterna instämde helt eller delvis i påståendet. Ännu i februari 2010 litade 51 procent av respondenterna på det samhälleliga stödet. Finlands ekonomiska tillväxt avtar avsevärt mot slutet av året och därmed har Tapiola sänkt sin prognos för den finska ekonomin i år och nästa år. Tapiola uppskattar att bruttonationalprodukten ökar med 2,8 procent (3,5 % i konjunkturprognosen 15.6.2011) under innevarande år. I början av 2012 ligger tillväxten nära noll och prognosen för hela året har sänkts till 1,0 procent.
De dåliga ekonomiska nyheterna oroar finländarna mycket och förtroendet för den personliga ekonomin har minskat ytterligare efter föregående prognos om vardagsekonomin i februari. Rentav 30 procent av respondenterna uppskattar att deras köpkraft minskat under de senaste 12 månaderna. På hösten 2010 var motsvarande siffra 21 procent och i våras 27 procent. Av respondenterna tror 62 procent att den personliga sysselsättningssituationen förblir oförändrad under de närmaste åren medan 14 procent tror att sysselsättningssituationen försämras.
En femtedel av respondenterna tror att den världsekonomiska situationen påverkar den personliga ekonomin ytterst eller ganska mycket. Nästan hälften tror att den personliga ekonomin i någon mån påverkas av den världsekonomiska situationen.
– Särskilt de mest förmögna och högavlönade uppger att de gjort ändringar i sin ekonomi på grund av den rådande ekonomiska situationen. Å andra sidan planerar nästan 40 procent av finländarna sin ekonomi inte längre fram än till följande löne- och förmånsutbetalning. Många verkar anse sina inkomster och tillgångar vara små och tycker därmed att sparande inte är möjligt trots att man skulle vilja skapa ekonomisk beredskap t.ex. för insjuknande eller pensionering. Det är viktigt att inse att man kan spara även om man har små inkomster. Besparingar ger alltid säkerhet för hantering av personlig ekonomi. Det finns många olika sparalternativ och våra specialister står gärna till tjänst, berättar Tapiola Banks vice verkställande direktör Marja Pajulahti.
Intresse för personlig beredskap för framtida ekonomi
Enligt Pajulahti tyder enkäten på att många går på känsla när de uppskattar sin förmögenhet och inkomstnivå. Två av tre finländare anser att ökning av förmögenhet är minst ganska viktigt. Att bli förmögen är något viktigare för män än kvinnor och klart viktigare för unga än äldre. För respondenterna innebär förmögenhet framför allt sinnesro genom vetskap om att man har personlig beredskap för sämre ekonomiska tider.
– För närvarande svarar ca 40 procent av respondenterna att de skapat ekonomisk beredskap för egendomen ifall huset brinner eller en hushållsmaskin går sönder. Dock över 40 procent av respondenterna säger att de ännu inte skapat beredskap för allvarligt insjuknande eller framtida arbetspension men att det finns skäl att göra det. Även detta tyder på att förtroendet för det samhälleliga skyddsnätet håller på att brista, berättar Pajulahti.
Tapiola sänker kraftigt sin tillväxtprognos för innevarande och nästa år
Tapiola Bank sänker sin tillväxtprognos för innevarande år till 2,8 procent. Sänkningen är rätt markant eftersom den motsvarande siffran i Tapiola Banks konjunkturprognos 15.6.2011 ännu var 3,5 procent. Den finska ekonomin reagerar på förändringar i den globala efterfrågan 1-2 kvartal senare än de stora industriländerna. De snabbt avtagande världsekonomiska utsikterna börjar avsevärt bromsa Finlands tillväxt mot slutet av året.
– Tack vare den goda tillväxten i fjol kan den årliga tillväxten bli tämligen acceptabel ännu i år. Situationen år 2012 kommer tyvärr inte att bli lika bra. Vi uppskattar att tillväxten i början av 2012 är nära noll och vänder tydligt uppåt tidigast i slutet av året. Vår tillväxtprognos för 2012 har sänkts från 2,0 till 1,0 procent, kommenterar Tapiolagruppens chefsekonom Jari Järvinen.
Enligt Järvinen finns det en risk att situationen förvärras ytterligare.
– USA och euroområdet kan hamna i recession vilket oundvikligen skulle vända bruttonationalprodukten nedåt även i Finland.
Arbetslösheten torde öka medan inflationen minskar
Arbetslösheten har minskat i Finland sedan våren 2010 men enligt Tapiolas synpunkt innebär den avsevärt avtagande ekonomin att arbetslösheten slutar att minska. Arbetslösheten vänder eventuellt en aning uppåt år 2012 eftersom återhämtningen i industriproduktionen varit ytterst svag. I och med att den globala efterfrågan minskar samtidigt kan dessa faktorer tillsammans bidra till att arbetsplatser försvinner i den finska industrin i en snabbare takt än hittills.
Den minskande världsomfattande efterfrågan medför dock att konsumentpriserna snarare håller på att vända nedåt. Efter den kraftiga inflationen i början av året har t.ex. livsmedelspriserna redan minskat en aning. Tapiola uppskattar att konsumentprisinflationen år 2012 blir 1,4 procent.
Världsekonomin skapar oro på bostadsmarknaden
Finanskrisen i USA och Europa har ökat genuin rädsla för recession men den finländska bostadsmarknaden fungerar dock fortfarande bra. Små och medelstora bostäder i tillväxtcentra har gått bra åt utan att priserna sjunkit eller försäljningstiderna blivit längre. Priserna och hyrorna på både gamla och nya bostäder har fortfarande ökat på en årlig nivå.
– Det finns dock redan tecken på eventuellt avtagande bostadshandel. Priserna på stora exklusiva lägenheter har enligt fastighetsmäklare minskat en aning. Även försäljningspriserna på bostäder utanför tillväxtcentra samt fritidsbostäder har sjunkit något och försäljningstiderna blivit längre, konstaterar Fastighets-Tapiolas verkställande direktör Vesa Immonen.
Enligt Fastighets-Tapiola överväger byggfirmorna särskilt noga uppförande av nya bostadsobjekt. På grund av kraftig uppgång i byggkostnaderna har täckningsbidragen för fritt finansierad bostadsproduktion inte heller ökat under innevarande år. Detta reflekteras direkt i bostadspriserna. Försäljningspriserna på nya ägarbostäder påverkas delvis även av stadsplanering och städernas eventuella bestämmelser om den genomsnittliga lägenhetsstorleken.
– Priserna på nya ägarbostäder verkar vara orimligt dyra för många förvärvsarbetande medelinkomsttagare. Om man inte blivit förmögen t.ex. genom arv förblir anskaffning av en ny ägarbostad bara en fantasi för många hushåll, säger Immonen.
--
Finländarnas tankar om ökning av förmögenhet insamlades i form av en elektronisk enkät i YouGovs konsumentpanel 19-24.8.2011. Sammanlagt 1 004 finländare i åldrarna 18-74 deltog i enkäten. Felmarginalen för alla resultat är +/- 2,8 procentenheter. Åsikterna om finländarnas syn på köpkraften och sysselsättningssituationen samt planer på bostadsköp utfördes av Taloustutkimus genom en Internetpanel under vecka 33/2011. Frågorna besvarades av 1 072 finländare i åldrarna 15-79. Mera information om Tapiola Banks prognos om vardagsekonomin: tapiola.fi/arjenkatsaus och sijoitustalous.fi (på finska).
YTTERLIGARE INFORMATION:
Vardagsekonomi:
Marja Pajulahti, vice verkställande direktör
Tapiola Bank
Finlands ekonomi:
Jari Järvinen, chefsekonom, biträdande direktör
Tapiola Kapitalförvaltning
Bostadsmarknaden:
Vesa Immonen, verkställande direktör
Fastighets-Tapiola Ab