14.12.2005
KONJUNKTURPROGNOS
Enligt Tapiola Banks nyligen publicerade konjunkturprognos är utsikterna för den finska ekonomin goda.
- Den finska ekonomin växer med 3 procent i genomsnitt, inflationen förblir låg och arbetslösheten kommer att minska till under 8 procent. Den privata konsumtionen fortsätter att driva tillväxten, uppskattar Tapiolas chefsekonom Jari Järvinen. De långsiktiga utsikterna är dock mycket sämre än de kortsiktiga och kräver därmed omedelbar uppmärksamhet från beslutsfattarna.
Ökningen i bostadspriserna håller på att avta åtminstone tillfälligt.
- Bostadsköpare överväger allt noggrannare sina alternativ. Högre räntor ökar inte väsentligt månadsposten för ett långt bostadslån, med den psykologiska inverkan på bostadspriserna kan vara tydligare.
Den finska ekonomin tål bra högre räntor än de nuvarande, och å andra sidan är en ökad försiktighet på bostadsmarknaden bra i den aktuella situationen.
– Risken är emellertid att konsumtionen och investeringarna minskar till följd av den ökade försiktigheten, varnar Järvinen.
Tillväxten i världsekonomin håller fortfarande på att avta och utjämnas mellan olika världsdelar.
- ECB kommer förmodligen att fortsätta att höja räntorna vilket även innebär risker. Räntekurvan har egentligen redan ändrats. Historien har visat att efter den första räntehöjningen följer en andra och därefter en tredje räntehöjning. Om konsumenterna överreagerar i situationen kan mindre ändringar i räntenivån ha stora följder för konsumentbeteendet. I värsta fall försämrar ändringen av räntepolitiken både den externa och interna efterfrågan.
Enligt Järvinen kunde ECB ha väntat ännu några månader.
- Det är fortfarande något osäkert om de stora ekonomierna i euroområdet återhämtar sig, och inflationen är inget problem. Inflationen håller fortfarande på att avta när man utesluter prisökningen inom energisektorn.
Järvinen påpekar dessutom att den nya tyska regeringens planer på att balansera den offentliga ekonomin med skattehöjningar lämpar sig dåligt för den innevarande konjunkturen.
Tapiolas konjunkturprognos 4/2005, prognos för åren 2006 – 2007
• Tillväxten i världsekonomin försnabbades något under det tredje kvartalet. Tillväxten under hela året var dock långsammare än ifjol. Konjunkturtoppen uppnåddes på våren 2004 varefter tillväxten avtagit i jämn takt. Under prognosperioden kommer tillväxten att avta ytterligare jämfört med det innevarande året, och till följd av den avtagna tillväxten håller världsekonomin på att övergå från högkonjunktur till normalkonjunktur. Utsikterna har försämrats på grund av det fortsättningsvis höga oljepriset och den stramare penningpolitiken i USA och euroområdet. Realpriset på ett oljefat är fortfarande på samma nivå som under den första oljekrisen.
• Tillväxten håller på att jämnas ut mellan olika världsdelar: tillväxten avtar i USA och Kina medan euroområdet och Japan kan se fram emot bättre tider. En kraftigare avmattning av USA:s ekonomi skulle lätt neutralisera eventuella positiva överraskningar inom euroområdet och i Japan. Med tanke på underskottet i USA:s bytesbalans är en långsammare men jämnare tillväxt i de olika världsdelarna lättare att upprätthålla.
• Orkanernas inverkan på den amerikanska ekonomin har tills vidare varit mindre än förväntat. Till följd av återuppbyggnaden kan tillväxten till och med accelereras något nästa år. I Japan har tillväxten ökad i och med att tyngdpunkten övergått från export till inhemsk konsumtion och investeringar. Däremot lämpar sig den nya tyska regeringens planer på att balansera den offentliga ekonomin med skattehöjningar dåligt för den innevarande konjunkturen.
• Utsikterna för Finland är fortfarande bra: tillväxten är 3 procent i genomsnitt, inflationen förblir låg och arbetslösheten minskar till under 8 procent. Tillväxten är fortfarande beroende av den privata konsumtionen men även exporten ökar tack vare den kraftigare tillväxten inom euroområdet och den svagare euron. Tillväxten inom investeringar förblir mager.
• FED:s cykel för räntehöjningar går mot sitt slut. Högre korträntor och en starkare dollar har stramat åt de penningekonomiska omständigheterna. Påverkningar kommer redan till utryck på bostadsmarknaden. Högre långräntor skulle lugna ner situationen men tills vidare har ökningen av långräntorna varit ringa.
• FED fortsätter att gradvist höja räntorna i riktning mot en ”neutral” nivå. ECP kunde ha väntat ännu några månader för att se hur ekonomier och inflationsförväntningar utvecklas. Det är fortfarande något osäkert om de stora ekonomierna i euroområdet återhämtar sig, och inflationen är inget problem. Inflationen håller fortfarande på att avta när man utesluter prisökningen inom energisektorn. I värsta fall försämrar ändringen av räntepolitiken både den externa efterfrågan (starkare euro) och den interna efterfrågan (minskning av konsumtion och investeringar). Dyr euro, långsam tillväxt, ineffektiv användning resurserna och sänkning av oljepriset skulle ha möjliggjort en fortsättning för den tidigare räntenivån. Långräntorna inom euroområdet kommer förmodligen att förbli låga.
• Den psykologiska inverkan till följd av räntehöjningen skall inte underskattas. Trots att ändringen var liten och räntorna fortfarande låga har räntekurvan egentligen redan ändrats. Historien har bevisat att efter den första räntehöjningen följer en andra och därefter en tredje räntehöjning. Konsumenterna har redan nu beaktat serien med räntehöjningar trots att den inte genast syns i marknadsräntorna. Här finns även en risk: om konsumenterna överreagerar i situationen kan mindre ändringar i räntenivån ha stora följder för konsumentbeteendet. Då är följderna mycket större än endast en räntehöjning på 0,25 procentenheter från ECB.
• Den finska ekonomin tål bra högre räntor än de nuvarande, och en ökad försiktighet på bostadsmarknaden är bra i den aktuella situationen. Risken är att konsumtionen och investeringarna avtar till följd av den ökade försiktigheten och att euron därmed åter förstärks. Detta kan ha väsentliga inverkningar på realekonomin.
• Dollarn fortsätter att försvagas i förhållande till andra huvudvalutor, men knappast lineärt. Att dollarn blivit starkare i början av året förklaras i stort sett med skillnaden mellan styrräntorna i USA och euroområdet. Till följd av att skillnaden blivit mindre kan dollarn igen börja sjunka i förhållande till euron. På lång sikt förutsätter justeringen av underskottet i bytesbalansen en svagare dollar.
• Bostadsköpare överväger allt utförligare sina alternativ och ökningen i bostadspriserna avtar åtminstone tillfälligt. Högre räntor ökar inte väsentligt månadsposten för ett långt bostadslån, med den psykologiska inverkan på bostadspriserna kan vara tydligare. Framtidsutsikterna för alla områden på fastighetsmarknaden är positiva. Särskilt på marknaden för kontorslokaliteter kommer ineffektiv användning av lokaliteter i bra skick att minska vilket kommer att synas som måttlig ökning av hyresnivån.
• Ur Finlands synvinkel är de största enstaka riskfaktorerna att världsekonomin försvagas kraftigare än förväntat och penningpolitiska felval på olika kontinenter. Om flera huvudsakligen externa risker slår in samtidigt kan det i värsta fall väsentligt bromsa den finska ekonomin.
• De långsiktiga utsikterna för Finlands ekonomi är fortfarande betydligt sämre än de kortsiktiga. Den åldrande befolkningen, långtidsarbetslösheten, konkurrensen från Asien samt den strama inkomstbeskattningen kräver omedelbara åtgärder.
• För låntagare och sparare innebär den högre räntenivån dyrare lån, men även bättre depositionsräntor. Trots att räntorna börjat öka kommer de troligtvis fortfarande att vara historiskt sett låga under de närmaste åren. En väsentlig ökning av räntorna förutsätter faktorer som för tillfället inte finns inom synhåll.
• För löntagare och företagare innebär den långsammare tillväxten och högre räntor en ökad osäkerhet som kan senarelägga konsumtions- och investeringsbeslut.
Hela konjunkturprogosen finns tillgänglig på adressen www.tapiola.fi/suhdannekatsaus (på finska).
Följande konjunkturprognos publiceras i mars 2006.
Ytterligare uppgifter
Konjunkturprognos:
Jari Järvinen, chefsekonom, Tapiolagruppen
Tfn (09) 453 2049, förnamn.efternamn@tapiola.fi
Bostadsmarknaden:
Vesa Immonen, biträdande direktör, Tapiolagruppen
Tfn (09) 453 3412, förnamn.efternamn@tapiola.fi